Gåvor – formkrav, förskott på arv och rättsverkningar
Gåvor av fastighet och bostadsrätt omfattas av strikta formkrav. Vid gåva av fastighet krävs en skriftlig gåvohandling som uppfyller samma krav som ett köpekontrakt enligt 4 kap. jordabalken, inklusive överlåtelseförklaring och underskrifter. Vid gåva av bostadsrätt krävs en skriftlig handling enligt 6 kap. bostadsrättslagen, och överlåtelsen måste godkännas av föreningen.
En gåva till bröstarvinge presumeras utgöra förskott på arv enligt 6 kap. 1 § ärvdabalken, om inte givaren uttryckligen anger något annat. För att undvika framtida arvstvister bör gåvohandlingen därför alltid innehålla ett tydligt ställningstagande till om gåvan ska avräknas eller inte. Värderingen av förskott sker enligt värdet vid gåvotillfället, inte vid dödsfallet.
I vissa fall kan en gåva angripas som ett förtäckt testamente, exempelvis om överlåtelsen sker nära dödsfallet, om vederlaget är symboliskt eller om givaren behåller den faktiska rådigheten. Bedömningen görs enligt 7 kap. 4 § ärvdabalken och utgår från om överlåtelsen i realiteten är en dödsdisposition som kränker laglotten.
Köp och blandade fång
Vid köp gäller köprättsliga regler och full ersättning ska utgå. I praktiken förekommer ofta så kallade blandade fång, där en överlåtelse delvis är gåva och delvis köp. Bedömningen utgår från relationen mellan marknadsvärdet och vederlaget. Om vederlaget understiger taxeringsvärdet vid fastighetsöverlåtelse behandlas överlåtelsen civilrättsligt som gåva, även om den skattemässigt kan bedömas annorlunda. Vid bostadsrätter görs motsvarande bedömning utifrån marknadsvärde.
Blandade fång kan få betydelse för förskott på arv, laglottsberäkning och framtida tvister mellan arvingar. Det är därför viktigt att överlåtelsehandlingen tydligt anger parternas avsikt och hur vederlaget ska förstås.
Överlåtelser inom familjen
Överlåtelser mellan närstående kräver särskild omsorg. Förutom formkraven måste man beakta hur överlåtelsen påverkar framtida arvsskiften, laglottsrätten och eventuella anspråk från andra bröstarvingar. Om givaren behåller nyttjanderätt, dispositionsrätt eller ekonomisk kontroll kan överlåtelsen ifrågasättas som en dödsdisposition. Vid överlåtelser av fastighet eller bostadsrätt måste man även ta hänsyn till föreningens eller lantmäteriets prövning, eventuella förbehåll och krav på medlemskap.
Vid gåvor mellan makar krävs registrering hos Skatteverket för att gåvan ska få sakrättsligt skydd. Vid överlåtelser mellan sambor kan sambolagens regler aktualiseras, särskilt om bostaden utgör samboegendom.
Rådighet, nyttjanderätt och laglott
Bröstarvingar har rätt att angripa gåvor som i realiteten är att jämställa med testamente. Detta gäller särskilt om givaren behåller den faktiska rådigheten över egendomen, exempelvis genom att bo kvar, disponera konton eller styra användningen. Bedömningen görs utifrån helheten: tidpunkten för gåvan, givandets syfte, vederlagets storlek och om överlåtelsen inneburit en verklig förmögenhetsöverföring.
Laglotten kan inte kringgås genom gåvor som är att likställa med testamente. Om en bröstarvinge anser att en gåva kränker laglotten kan talan väckas enligt 7 kap. 4 § ärvdabalken. Tidsfristerna är strikta och måste följas.
Ja. Vid gåva av fastighet krävs ett skriftligt gåvobrev som uppfyller formkraven i 4 kap. jordabalken, annars är gåvan ogiltig. Vid gåva av bostadsrätt krävs också skriftlighet enligt bostadsrättslagen, och föreningen måste godkänna förvärvaren. Gåvor av lös egendom är i princip formfria, men bör dokumenteras skriftligt för att undvika oklarheter om villkor, värde och tidpunkt. Vid gåvor mellan makar krävs dessutom registrering hos Skatteverket för att gåvan ska få sakrättsligt skydd.
